Ljusinsläpp



Tacksamhet.

Det är ordet jag söker för att beskriva den känsla jag har efter idag.

Så oerhört tacksam för min svärmor som jag älskar utav hela mitt hjärta. Alltid lånar hon ett öra och en axel att luta sig mot,när behovet finns. Tack vare henne har mörkret falnat mer och mer och omvandlats till tunna strimmor i utbyte mot ljuset. Fick mig att öppna ögonen. Tänka till.

Imorgon ska jag jaga bort de sista strimmorna av mörker. Bjuda mig själv på bra mat,vända näsan mot solen,ta djupa andetag. Inte glömma mig själv i virrvarret kallat liv. För det gör jag när jag mår dåligt och stressar,trots att det egentligen är då jag behöver mig själv som mest. Konstigt det där,hur hjärnan fungerar ibland.

För så fort jag stannar upp och tänker till finns det så fantastiska juveler till personer runtom mig. Och det är de som är viktiga. De och jag. Jag är också viktig för mig själv. Allt annat är oviktigt egentligen. Såklart.

Så.

Tacksamhet tar jag med i drömmarna inatt.

Tack.
Kommentera här!
Namn:


E-Post: (Publiceras Ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Komma ihåg dig?